Till en middag i påsk köpte jag en stor burk flätad ost. Åh, den var härlig. I butiken i Rågsved har jag inhandlat dylika flätor förr, och då har jag för mig att de kom från Libanon. Men den här var tillverkad i Bulgarien och gjord på komjölk och kallas Mechalale. Traditionellt, påstår min källa i butiken, delar man de salta strängarna och sköljer dem fyra gånger (men låt dem inte ligga för länge i vattnet, då sväller de upp och blir för mjuka). Konsistensen är underbar, inte smulig som fetaost, utan seg-styv. Som en mozzarella som kaxat upp sig.Nu har jag ätit den på många vis, men godast hitintills var med grekisk harmonisk olivolja (utan den hyllade pepprighet som jag sällan gillar), svarta oliver, lite pressad citron, havssalt, persilja och med stursk finriven romansallad.

Jisses vad gott! Den kan också ätas som pålägg på bröd som droppats med olivolja. I Turkiet görs en liknande ost som heter Örgü. En liknande ost görs i Sudan och här finns en kort beskrivning. Ni som vet mer om flätad ost, upplys mig!