Druvmognandets hemligheter - nu något mindre hemliga
[[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"8191","attributes":{"class":"media-image alignleft","typeof":"foaf:Image","style":"","alt":"Omogna vindruvor"}}]]Mognadsprocessen hos vin kan verka smått magisk, när den förvandlar gröna, bittersura kart till läckra saftiga frukter. Den prosaiska verkligheten är dock att en mängd gener inblandade, med olika aktivitet under olika delar av mognandet. En hel del av det som skiljer olika druvor åt i karaktär kan tänkas bero på vilka gener som är aktiva när - och det nyligen publicerade druvgenomet ger forskare utökad möjlighet att titta på detaljerna i vad som sker under druvskalet.
Två olika forskargrupper, en amerikansk grupp och en italiensk, har studerat mognadsgenerna hos varsin druvsort; Cabernet Sauvignon och Pinot Noir. Resultaten publicerades i förrgår som fritt tillgängliga artiklar i den vetenskapliga tidskriften BMC Genomics.
Den italienska forskargruppen hittade bland annat ett stort antal gener vars aktivitet påverkades av väderförhållanden – något som öppnar dörren för en bättre förståelse av hur det går till när klimat och väder påverkar vinets karaktär. Den amerikanska gruppen studerade istället hur ett stort antal viktiga ämnen varierade över tiden, kopplat till genaktivitet.
Kunskap om vilka gener som är inblandade i mognandet lär kunna bli användbar i två av vinodlingens typiska dilemman; att få en jämnt mogen skörd och att avgöra när mognaden är optimal för det vin man vill framställa.
Följden för oss vinkonsumenter blir förhoppningsvis fler bra (och färre dåliga!) viner i glasen – även om det lär dröja några år till dess.
En torrare version av texten, med mer komplex eftersmak (och fler länkar) finns på Vetenskapsnytt.
Kommentarer
Varför finns det så lite skrivet om vinkemi/genetik etc trots att det är en sån mångmiljardbissniss?
Jag vet inte - kanske anses vinintresserade inte vilja veta något om genetik, eller de som är bevandrade i kemi och genetik inte veta något om vin? Svårighet eller nischintresse på mer än ett område samtidigt verkar inte vara så populärt hos redaktörer.
Sedan tror jag att en hel del aldrig letar sig utanför den akademiska pressen till vanliga skribenter; det krävs trots allt ofta prenumeration på rätt obskyra tidskrifter för att få tillgång till det som skrivs i forskningsväg.
Ja, det finns rätt lite populärvetenskapligt skrivet om vin och vetenskap. Jag har en känsla av att vissa vinkännare känner sig lite hotade när man kommer dragande med naturvetenskapliga frågeställningar. I alla fall var det min känsla utifrån en del av responsen jag fick efter jag skrivit en "understreckare" om vin och vetenskap och begreppet terroir i SvD (http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/artikel_202545.svd).
Sedan tror jag vinindustrin hellre vill förknippas med vackra landskap än teknik och biologi.
För intresserade så är Jamie Goodes "The Science of Wine" en omfattande men samtidigt relativt lättillgänglig bok inom området.
Sidor